Intervaller, denna underbara träningsform som man kan ha sådan hatkärlek till. Just nu börjar jag känna mig lite sliten efter 3 månaders pina på trainern, bara mosandes dessa intervaller. Det kan lätt skapa en del hat så klart. Men jag älskar dem också för att de är så effektiva, om man gör dem rätt vill säga. Har man ont om träningstid, precis som jag, så vill jag gärna ha mycket “bang for the buck” när jag väl tränar. Och därför satsar jag enbart på intervallträning under min vinterträning nuförtiden.
Men det finns ju så klart en hake, det är väldans slitsamt att bara köra intervaller, helst om du kör 5-6 pass i veckan, som jag snittar. Det gäller att göra dem i rätt ordning och att vila ordentligt där emellan. Här är ett välplanerat träningsprogram en fördel där någon försökt tänka till så att allt detta stämmer. Jag har försökt hitta en bra balans på mina pass och att få in vila där jag tror det behövs.
Tempointervaller i zon 3
Igår körde jag tempointervaller, vilket jag gör minst en gång i veckan. Det är längre intervaller, oftast 3 x 15 min, där jag ska ligga högt i zon 3 vilket för mig innebär runt 300 watt. Jag har en tendens att alltid ligga lite för högt i intervallerna, vilket förvisso ger bra träning, men som också sliter onödigt mycket kan jag tänka. Det blev ett snitt på 320-330 watt i intervallerna och jag var rejält mör i benen efter passet. Jag brukar försöka hålla en högre kadens under just tempointervallerna, runt 100, men igår klarade jag det inte riktigt.
Over/Under, ett favoritpass som hjälper kroppen hantera variationer i intensitet utan vila
I onsdags körde jag veckans monsterpass, en favorit helt klart, men som också är väldigt jobbig. Även om jag hade en vilodag i torsdags så kände jag fortfarande av det passet när jag körde tempointervallerna igår. Det var ett sk. Over/Under där jag jag kör 3 set med 5 repetitioner i vardera. 2 min över tröskel (zon 4) och två minuter strax under (zon 3) och 3 min vila mellan repetitionerna. Även här tryckte jag på lite för mycket i intervallerna och snittade 360-380 watt i de första två blocken för att sedan falla tillbaka till den tilltänkta intensiteten och för att sedan inte ens orka de två sista ansträngningarna. Vilken bummer! Jag skyller det på att jag gillar att plåga mig själv, för att jag vill se utveckling men också faktiskt att jag kör dessa pass i Zwift. Eftersom det alltid finns andra cyklister att cykla om och utmana så tar jag ut mig extra mycket hela tiden, jag har svårt att slå av takten och göra det som jag ska göra. Ett i-landsproblem kanske men ändå…nån som känner igen sig 🙂 ?
Idag blir det i alla fall bara ett vilopass på cykeln där jag bara ska trampa ur benen under 45 minuter och det ska bli skönt efter alla hårda pass i veckan. Jag hoppas få till ett distanspass i helgen men det är barnhelg så det är många andra åtaganden som behöver prioriteras först, ack detta livspussel…