Hej på er!
Nu var det verkligen länge sedan jag skrev något här. Senast var ju när jag fick cykla med kortbrallor för första gången denna säsong och det känns ju skapligt avlägset, närmare bestämt i april.
Det har ju hänt en hel del sedan sist men jag har liksom inte haft inspirationen att samla ihop tankar för blogginlägg, jag har fokuserat på mitt Simplygreat på Instagram istället och ni som följer mig där har nog hållits uppdaterade på vad som hänt.
Men nu ska jag försöka rycka upp mig och sparka liv i den här bloggen igen, åtminstone lite mer frekvent än den senaste tiden.
Första 4 milen kändes OK, sen började problemen komma i vanlig ordning
Det dammade rejält även i Norberg, något som varit ett signum på alla tävlingar i år
Jag har nu kört ett antal tävlingar denna säsong, jag körde min nionde tävling igår faktiskt och det var Engelbrektsturen i Norberg. Men säsongen har tyvärr varit till stor del en besvikelse så här långt. Efter en bra vinter med väldigt strukturerad träning började jag få problem med ryggen framåt vårkanten. Jag råkade ut för låsningar och hade dålig rörlighet i hela mellanpartiet. När jag väl cyklade så kändes det som att jag inte fick ut något ur benen. Det hela kändes mycket konstigt då jag kom från en vinterträning där jag haft en stadig utvecklingskurva och ökat min FTP regelbundet.
Jag tog kontakt med en kiropraktor, i tron att jag hade råkat ut för ichias eller något liknande. Men det visades sig vara alldeles för korta höftböjar, ett resultat av för dålig stretching under lång tid och ett stillasittande jobb
, där jag dessutom ofta sitter riktigt illa och inte i närheten av ergonomiskt. Jag fick rådet att stretcha mycket, någoty som jag också försökte göra. Jag kände en viss förbättring efter ett tag, under Lida Loop och Solstaloppet funkade benen bra men annars har alla tävlingar slutat likadant. Höftböjarna tar slut och orkar inte jobba vilket så småningom leder till kramp på insidan av låren. Och även om jag lår av på takten helt eller försöker dricka mer så kan jag inte bli av med den. Benen är slut helt enkelt. Tittar jag på min pulskurva under loppen så ligger jag till absolut största del en bra bit under tröskeln under hela loppen. Jag ser till att få i mig ordentligt med vätska och energi, nästan 400 gram kolhydrater i form av gels och sportdryck, jag tycker det borde räcka.
Så jag misstänker att detta kan vara boven i dramat men jag behöver få veta nu, svart på vitt, vad det här handlar om. Jag måste få en handlingsplan på hur jag ska vända detta för just nu har jag svårt att finna någon glädje i att cykla överhuvudtaget, och det är ju det som alltid drivit min cykling. Så nu ska ny tid bokas hos en fysioterapeut eller likande och jag hoppas det kan ge mig lite svar och vägledning framåt. Det är ju fortfarande en del kvar på tävlingssäsongen och jag vill helst inte missa något. Finnmarksturen är närmast på tur, två veckor bort, men just nu känns det ovisst om jag kommer köra.
Vore intressant att höra om någon av er därute stött på liknande problem och som kan komma med lite input eller tips på hur jag ska få bukt med detta, hör gärna av er i sådana fall.
Annars hoppas jag ni har fått varit lite lediga och njuter det fantastiska vädret, själv är jag inne på min sista vecka nu (ångest).
Hörs snart igen!