Dags för en lunchpaus denna sista arbetsdag den här veckan och jag sitter här och funderar lite på det här med negativa tankar. Jag touchade vid det i mitt förra blogginlägg och känner att jag nog vill utveckla det hela lite. Anledningen till att jag funderar kring detta är att jag personligen varit och fortfarande är en expert på detta och jag vet vilka konsekvenser det kan få. Jag tror väl egentligen att alla vet hur illa det är med såna här tankar och att vi är världsbäst på att ge oss själva dålig kritik alltför ofta. Och trots att vi vet hur dumt är så kan vi ändå ha svårt att ändra det beteendet. Jag försöker själv jobba med det här och kan nog säga att jag har förändrats en del under denna säsong och ser på sporten på ett lite annorlunda sätt, som både fått min cykling att bli effektivare och roligare.
Här är tre saker som jag försöker jobba med dagligen i min cykling och mitt tävlande. Jag tänker att detta inte enbart är applicerbart på cykling utan även andra sporter, aktiviteter och kanske livet i stort.
1. Fokusera på vad du vill lyckas med, inte vad som kan gå fel
“Kör inte på den där stenen”, “Det här kan gå riktigt illa”, “Kommer jag verkligen över den där roten?”
Det här är nog det jag har svårast med, och som jag fortfarande gör alldeles för ofta. Om jag kommer till ett parti eller ett drop som jag upplever som svårcyklat så börjar jag genast tveka och på så vis planterar negativa tankar i mitt huvud. jag kan ibland till och med stanna och titta på detta parti för att analysera vad jag ska undvika och vad som skulle kunna hända om saker går illa. Och ju mer hjärnkraft och energi du föder dessa tankar med desto större sannolikhet är att du förverkligar just det du vill undvika. Det jag försöker göra istället att bestämma mig för vilken linje jag ska ta, hur jag ska ta mig över den stenen eller roten, om jag ska hoppa över eller rulla över. Detta hjälper till att visualisera hur du lyckas istället för alla saker som kan gå fel.
2. Fokusera på förbättringar, inte vad som gått fel
“Fan, vad sakta jag åkte”, “Så dåligt att vurpa där”, “Varför kom jag inte upp för den där backen?”
Det här är kanske rätt så självklart men kan ändå vara svårt att applicera i verkligheten. Jag analyserar alltid hur jag presterat på mina tävlingar och det är lätt att falla in i tankar att man misslyckats med vissa saker. Men det finns ju egentligen ingen anledning att gräma sig över saker som redan hänt, det är bara att titta framåt och fundera på hur du ska göra på nästa tävling. Jag tänker på att jag ska ta för mig mera på tävlingarna och inte ligga och smyga bakom andra som kör långsammare bara för att jag inte vill trängas. Eller hur jag behöver förbättra min kurvtagning för att bli säkrare och hur jag behöver förändra min kroppsställning på cykeln för att inte tappa greppet i den brantaste backarna. Med ganska små medel kan man nå förbättringar som gör stora skillnader.
3. Fokusera på mål, inte att undvika misslyckanden
“Jag ska försöka att inte komma sist”, “Jag ska försöka att inte krascha”, “Den här gången ska jag försöka att inte få kramp”
Sätt mål som känns inspirerande och uppnåeliga istället för mål som känns pressande och som gör dig osäker. Det är klart att man ska utmana sig själv, det är inte det jag säger, men du ska inte cykla omkring med ångest inför att misslyckas. Jag har idag en helt annan syn på mitt tävlande än vad jag hade för några år sedan, utan att jag egentligen har sänkt kraven. Jag har bara roligare när jag tävlar och som ett resultat av det så går det också bättre. Mitt mål idag är idag att förbättra mig från det senast körde tävlingen och att ha kul, där det sistnämnda är prioriterat. Jag tar mig tid att hälsa på publik och prata med andra cyklister. Visst, det kommer jag inte vinna några tävlingar på men jag har inte heller det målet och det känner jag mig OK med.
Som en sista liten rekommendation skulle jag vilja säga att man ska börja sluta ursäkta sig själv hela tiden, typ “Förlåt för att jag kör så sakta”. Säg istället “Tack för att du väntade”. När man ber om ursäkt bekräftar man bara det negativa och det skapar onödiga känslor som man inte behöver släpa omkring på. Genom att byta ut Ursäkta till ett genuint Tack påverkar du inte bara din egen självkänsla utan även de du cyklar med, det skapar en helt annan dynamik som är mycket skönare.
Vad händer annars då? En suverän helg väntar med mycket träning men också färdigställande av den mini-renovering som vi håller på med här hemma. Otroligt skönt att få in nytt golv på hela nedervåningen och ny färg och tapeter på väggarna. Och igår sprang jag faktiskt en sväng igen, 6 km i 5.08-tempo och då i zon 3 så det finns mycket där att hämta, bara jag fått ordning på mitt löparknä.
Hoppas ni får en skön fredag och en härlig helg om vi inte hörs nåt mer. Ciao!